A3:an – Ett förädlings kontinuum.
Klicka på respektive siffra för exempel på frågor att ställa sig. Klicka var som för att stänga.
Var är du?
Vart ska
du?
Hur tar du
dig dit?
Hur vet du
när du är
framme?
Genomför
Justera
och
Korrigera
Följ upp
och
Studera
I
t
a
n
k
e
n
p
a
r
k
i
t
I
k
e
n
Hur ser det, de facto, ut just nu?
Vilken är din utgångspunkt?
Var är du?
Din utgångspunkt
Vart ska du?
Var önskar du att du vore?
Hur önskar du att det var?
Din referenspunkt
Hur tar du dig dit?
Hur ser din färdplan ut för att
nå ditt önskade läge?
Vad tänker du att du ska göra
på lång- och på kort sikt?
Din färdplan
Hur vet du när du
är framme?
Hur ser ditt "kvitto" ut som visar
att du lyckats nå det du
önskade?
Beskriv kriterierna för hur ditt
önskade läge ser ut?
Sätt "händer" och "fötter" på
dina tankar.
Iscensätt ditt nästa steg.
Gör det med ”Visuell styrning”
och ”Kanban”.
Genomför din
plan?
Är du "I" eller "Ur" kurs i
förhållande till din plan.
Vilken kunskap har du under
processen genererat?
Lär med stöd av AAR.
Följ upp och
Studera
Jämför, tolka och förklara
Justera så att du kommer
"I" kurs.
Alternativt ta fram en ny
färdplan eller omarbeta
målen.
Justera och
Korrigera
Om du funnit att du är "Ur" kurs:
A3:an – Ett förädlings kontinuum.
Klicka på respektive siffra för exempel på frågor att ställa sig. Klicka var som för att stänga.
AAR ökar din prestation med 20-25%
Söderfjäll (2018) skriver om AAR att ”…forskning visar att det är en extremt kraftfull metod för utveckling av individer och grupper.
I genomsnitt har AAR 20-25% effekt på prestationen hos de som börjar tillämpa dem regelbundet, inte bara i militära sammanhang
utan överlag. A och O för att effekt ska uppstå är att man gör det regelbundet, att man har en tydlig struktur för samtalen och,
viktigast av allt, att alla förstår att syftet är att lära och utvecklas, inte att döma och kritisera”.
Keiser, N. L., & Arthur, W., Jr. (2020) definierar i rapporten, “A meta-analysis of the effectiveness of the after-action review (or
debrief) and factors that influence its effectiveness” AAR som följer: “a systematic technique that turns a recent event into a
learning opportunity through a combination of task feedback, reflection, and discussion." och i samma rapport lyfter de att den
teoretisk grunden för AAR:s effektivitet bottnar i:
•
Feedback theory
•
Observational learning and behavioral modeling theories
•
Goal setting theory
Standardfrågor att söka svar på:
1.
Vad var målet med arbetsepisoden/sprinten?
2.
Vad blev utfallet?
3.
Vad gjorde vi bra och varför?
4.
Vad gjorde vi mindre bra och hur ska vi ändra på det (Hur gör vi annorlunda till nästa gång)?
A3:an – Ett förädlings kontinuum.
Klicka på respektive siffra för exempel på frågor att ställa sig. Klicka var som för att stänga.
Fas
Frågeområde
Fördjupande frågor
1
Var är du?
Nulägesbeskrivning
Vilka bilder, mönster och trender kan du skönja i de observationer du gjort?
2
Vart ska du?
Referenspunktsanalys
Vilka är dina utmaningar?
Vilka mål har du inte lyckats nå som du ursprungligen definierat?
Vilka orsaker ligger bakom utmaningarna?
Vilka är grundorsakerna till att du ej lyckats nå målen?
Vad grundar du dina antaganden på?
Vad saknar du kunskap om?
Behöver du ta reda på mer?
Vilket stöd i forskningen har du gällande dina slutsatser?
2
Vart ska du?
Referenspunktsbedömning
Vilka eller vilket område ska du prioritera att förädla härnäst?
Vilka SMART-mål kopplar du till respektive område?
3
Hur tar du dig dit?
Din färdväg
Vilka metoder, verktyg och arbetssätt ska du använda för att nå dina prioriterade mål?
Vilka Förutsättningar, Kulturer och Kompetenser behöver du säkerställa för att möjliggöra arbetssätten ovan?
Hur ska du dokumentera, följa upp och värdera ditt arbete?
4
Hur vet du när du är framme?
Dina kvitton
Vilka kriterier behöver du koppla till målen för att du ska veta när du lyckats nå dem?
5
Hur går det?
Visuell styrning
Kanban
Vad gör du just nu och med vilken precision (realtids reflektion)?
Har du stött på några hinder?
Var finns dina flaskhalsar?
6
Hur ligger du till?
Jämför, Tolka och Förklara
med AAR
Vad har du gjort? Vad har du inte gjort
Vilka är konsekvenserna av ovan?
Hur står sig konsekvenserna i jämförelse med dina definierade mål?
Vad har du lärt?
7
Hur ska du justera?
Korrigera din färdväg
Om du är UR kurs: Vilka åtgärder kan du iscensätta för att komma tillbaka till din ursprungliga plan?
A3:an – Ett förädlings kontinuum.
Klicka på respektive siffra för exempel på frågor att ställa sig. Klicka var som för att stänga.
Vad är en analys och hur gör man den?
En analys är en process där man noggrant granskar och utvärderar något,
oftast för att förstå dess egenskaper, komponenter, funktioner, och/eller
resultat. Analys kan tillämpas på en mängd olika områden, såsom
vetenskap, affärer, litteratur, ekonomi, utbildning och mycket mer. Det är ett
viktigt verktyg för att dra slutsatser och för att fatta välgrundade beslut.
Här är en grundläggande guide för hur man utför en analys:
1.
Identifiera syftet: Först och främst måste du klargöra varför du genomför analysen.
Vad försöker du uppnå? Vilka frågor vill du besvara? Syftet med analysen kommer att
styra hela processen.
2.
Samla data och information: Samla in relevant data och information som är
kopplade till det du vill analysera. Data kan vara kvantitativa (siffror, statistik) eller
kvalitativa (beskrivande, textbaserade). Observera att det finns olika former av data
att arbeta med. Exempelvis följande:
a.
Resultatdata (betygsresultat, ekonomiskt resultat, måluppfyllelse etc.)
b.
Demografisk data (data om exempelvis områdets befolkningsstruktur, elevernas
socioekonomiska bakgrund, personalens kompetens och behörighet etc.)
c.
Processdata (data om hur vi arbetar)
d.
Perceptuell data (uppfattningar, föreställningar och attityder, till exempel
elevernas uppfattningar om sin utbildnings kvalitet)
3.
Organisera och strukturera data: Ordna din data på ett sätt som gör den hanterbar
och begriplig. Detta kan innebära att sortera, kategorisera, klassificera eller
visualisera data med hjälp av tabeller, diagram eller grafer.
4.
Utför en initial granskning: Ta en första titt på datan för att identifiera eventuella
mönster, tendenser eller avvikelser. Detta kan hjälpa dig att formulera hypoteser
eller frågor som du vill undersöka och besvara.
5.
Tillämpa relevanta metoder: Beroende på ditt syfte och din data kan du behöva
använda olika analysmetoder. Exempelvis deskriptiv analys, inferensanalys, kvalitativ
analys, kvantitativ analys, longitudinell analys, multivariat analys, spatial analys,
statistisk analys, textanalys, konkurrensanalys, SWOT-analys etc.
6.
Utvärdera analysresultaten: När du har genomfört analysen, utvärdera resultatet av
den och bedöm om analysen svara på dina ursprungliga frågor eller uppfyller ditt
syfte.
7.
Dra slutsatser och rekommendationer: Sammanfatta dina viktigaste slutsatser och,
om relevant, föreslå rekommendationer eller åtgärder baserat på analysen. Dessa
rekommendationer kan vara till nytta för att fatta beslut eller vidta åtgärder.
8.
Kommunicera resultaten: Dela dina resultat och slutsatser med andra genom att
skriva rapporter, ge presentationer eller använda andra lämpliga medier.
Presentationen av resultaten bör vara tydlig och begriplig för målgruppen.
9.
Fortsätt att följa upp: Ibland kan det vara nödvändigt att fortsätta ha uppsikt över
situationen eller data över tid för att se om resultaten förändras eller om ytterligare
åtgärder krävs.
Det är viktigt att komma ihåg att olika typer av analyser kan kräva olika
metoder och tekniker, och att noggrannhet och objektivitet är avgörande
för en framgångsrik analys. Dessutom är det viktigt att använda korrekta
och tillförlitliga källor när du samlar in data för din analys.
A3:an – Ett förädlings kontinuum.
Klicka på respektive siffra för exempel på frågor att ställa sig. Klicka var som för att stänga.
Primärdata och Sekundärdata
Primärdata kallas så eftersom den är unik för ditt arbete, och du är ansvarig
för insamlingen och tolkningen av den. Det står i kontrast till sekundärdata,
som är information som redan har samlats in och tolkats av andra, men som
kan vara relevant som referensmaterial för din undersökning eller
utforskning.
I uppföljningssammanhang refererar primärdata således till den information
som samlas in direkt av dig själv i din utforskning av ett målområde eller
uppdragsområde. Denna typ av data utgör kärnan i många studier och
genereras genom aktiviteter som:
1.
Insamling av enkäter: Du distribuerar frågeformulär till dina målgrupper
för att samla in specifik data och information.
2.
Genomförande av intervjuer: Det kan innefatta interaktioner som
fokusgruppssessioner, telefonsamtal eller kommunikation via brev och
e-post, där du aktivt inhämtar svar och synpunkter från respondenterna.
3.
Observation: Du observerar händelser, beteenden eller fenomen och
dokumenterar dem noggrant.
4.
Egen testning eller pilotstudie: Genom att utforma och genomföra
tester eller piloter samlar du in data för att besvara dina utforskande
frågor.
1.
Bokslutsrapporter och årsredovisningar: Ekonomisk information om
organisationer som har offentliggjorts.
2.
Statistik från myndigheter eller andra källor: Statistiska data som har
samlats in av regeringar, myndigheter eller organisationer och som är
tillgängliga för allmänheten.
3.
Rapporter i olika former: Tidigare forskning, utvärderingsrapporter eller
andra dokument som innehåller värdefull information.
4.
Webbsidor: Genom att analysera förekomsten av specifika data eller
ämnen på olika företags webbplatser kan du extrahera relevant
information.
5.
Mötesanteckningar: Sammanfattningar av diskussioner eller möten som
kan innehålla insikter eller data som är relevanta för din undersökning.
6.
Andras observationer: Händelser, beteende och fenomen som
observerats och dokumenterats av andra.
Sammanfattningsvis är primärdata och sekundärdata två viktiga kategorier
av data som du på ett eller annat sätt använder i din uppföljning.
Primärdata genereras aktivt av dig själv, medan sekundärdata är
information som redan finns tillgänglig och kan användas som
referensmaterial. Båda typerna av data har sina unika fördelar och
användningsområden inom ditt uppföljningsarbete.
Sekundärdata kan utgöra en värdefull resurs och viktigt att ta med då du
finner det relevant. Sekundärdata kan inkludera:
A3:an – Ett förädlings kontinuum.
Klicka på respektive siffra för exempel på frågor att ställa sig. Klicka var som för att stänga.
Var medveten om din perceptionsprocess – Den påverkar ditt förädlingsarbete
Effekt
Tolka
och
Förstå
Bedöma
och
Ta ställning
Omsätta
till
Görande
HUR uppfattar jag
min omvärld?
HUR tolkar och
förstår jag?
HUR beslutar
jag?
HUR går jag från
beslut till handling?
Perceptionsprocessen
Se
Höra
Känna
OBS: Se upp för Bias och Brus. Läs mer här!