För att bli en framgångsrik organisation anno 2023 måste man söka svaret på ovan rubrikfråga och bestämma sig för vilken kultur och struktur ens verksamhet ska byggas på. Detta blir centralt i strävan att attrahera rätt arbetskraft. Personal med hög kompetens väljer nämligen noga vilket företag de vill jobba för. Då gäller det att ha en attraktiv företagskultur som ger personalen möjlighet att utvecklas både i sin yrkesroll och som människa generellt. Därför bedömer jag att svaret på ovan rubrikfrågan är att en modern organisation ska bygga sin kultur och struktur på uppdragstaktikens logik. Uppdragstaktik är en doktrin som betonar delegering av auktoritet och befogenheter till lägre personalnivåer i den organisatoriska hierarkin, vilket ger dem frihet att fatta beslut och agera på eget initiativ inom ramarna för det övergripande uppdraget. Det innebär att istället för att ge detaljerade order och styra varje steg i en operation, ger ledarna sina underordnade ett tydligt uppdrag med ett tydligt syfte samt med tydliga mål och riktlinjer, och låter dem sedan använda sin egen bedömning för att uppnå dessa mål och i förlängningen uppdragets syfte. Uppdragstaktik bygger på tre centrala principer: 1 . Uppdraget : Det övergripande uppdraget och dess avsikt är den viktigaste vägledningen för varje enhet, team och individ. Det formuleras tydligt och kommuniceras till alla inblandade parter. Genom att gemensamt förstå uppdraget och målen kan enheten, teamet och individen anpassa sina handlingar och beslut för att bidra till att uppnå dessa mål och uppdragets avsikt. 2 . Frihet under ansvar : Uppdragstaktik ger ledare och personal befogenheter att fatta beslut och agera självständigt. De ges frihet att anpassa sig till den aktuella situationen och fatta snabba beslut utan att behöva invänta instruktioner från högre chefer. Denna frihet balanseras dock av ansvar och förväntan om att besluten fattas inom ramarna för uppdraget och i enlighet med övergripande riktlinjer. 3 . Ledarskap och initiativ : Uppdragstaktik främjar utvecklingen av ledarskap på alla nivåer. Chefen förväntas vara tydlig i sin kommunikation och ge sina underordnade klara mål och riktlinjer. Samtidigt uppmuntras de underordnade att ta initiativ, vara proaktiva och använda sin expertis och erfarenhet för att fatta beslut och agera. Genom att använda uppdragstaktik kan en organisation dra nytta av fördelarna med snabbare beslutsfattande, ökad anpassningsförmåga, utveckling av ledarskap och teamarbete, motivation och engagemang samt effektiv resursanvändning. Det ger möjlighet att nyttja kunskap och erfarenhet på alla nivåer och främjar en kultur av initiativ och självständighet. Fördelarna med att använda uppdragstaktik i en verksamhet kan kort konkretiseras som följer: 1 . Snabbare och flexiblare beslutsfattande : Genom att delegera auktoritet till lägre nivåer i organisationen kan beslutsfattande ske närmare den aktuella situationen. Detta möjliggör snabbare beslut och snabbare reaktion på förändrade omständigheter. 2 . Ökad anpassningsförmåga : Uppdragstaktik främjar en kultur av initiativ och självständighet. Det gör att organisationen kan anpassa sig snabbare till oväntade situationer och ta tillvara på individernas kunskap och erfarenhet. 3 . Utveckling av ledarskap och teamarbete : Genom att ge varje ledare ansvar för sina egna enheter och beslut främjar uppdragstaktik utvecklingen av ledarskap på alla nivåer. Det uppmuntrar även till samarbete och kommunikation inom och mellan enheter, vilket kan förbättra resultatet av en operation. 4 . Motivation och engagemang : När individer ges möjlighet att ta egna beslut och känna att deras bidrag är betydelsefulla ökar deras motivation och engagemang. Uppdragstaktik skapar en känsla av ägandeskap och tillit, vilket kan leda till ökad prestation och resultat. 5 . Effektiv resursanvändning : Genom att förlita sig på lägre nivåers initiativ och beslutsfattande kan chefer på högre nivåer fokusera på övergripande planering och resursallokering. Detta kan optimera användningen av tillgängliga resurser och minska tidsförluster på grund av onödig byråkrati. Det är viktigt att notera att uppdragstaktik inte är lämplig i alla situationer eller verksamheter. Det kräver en tydlig gemensam förståelse av målen och det övergripande uppdraget, samt välutbildade och kompetenta medarbetare som kan ta egna beslut inom givna ramar. Dessutom kan det vara nödvändigt att ha tydliga kommunikationskanaler och mekanismer för att synkronisera och samordna aktiviteterna för att säkerställa att enheterna arbetar mot samma mål. För att få till en sådan synkronisering och samordning är det viktigt att definiera vad respektive roll i organisationen ansvarar för när ett uppdrag delas ut. Detta kan göras på olika sätt. Ett verktyg är ”Passa boll”, se nedan Passa boll! … Ledningen tillser att den har en gemensam förståelse för och är eniga kring att framtagna strategier är möjliga att realisera och att de leder till att uppdragsavsikten och den övergripande målbilden nås. “ Passar bollen vidare… ” … Mellanchefer gör åtagande genom att sätta de taktiska ledarhandlingarna som ska bidra till att uppdragsavsikten och målbilden nås genom att skapa rätt förutsättningar för personalen att prestera och leverera. “ Passar bollen vidare… ” … Medarbetarna säkerställer att de förstått uppdragets avsikt och vilka strategier/mål som finns. Att de känner delaktighet i hur målen ska nås och hur strategierna operativt ska uppfyllas. Identifierar vad som krävs för att lyckas och rapporterar detta till ledningen (förstudieoffert, se bild nedan). “ Passar bollen uppåt igen… ” Nu finns det en bred förankring i vad som ska göras och vilken insatsen är för att nå målen (resursåtgång, potential och genomförande). Därefter är det bara att tillse så att det uppstår framdrift i uppdraget. För att underlätta detta bör ett tydlig ”spelplan” finnas med uppdragstaktiks logik som bas. En sådan spelplan skulle kunna se ut som nedan.

Klicka på de röda B-cirklarna och utropstecknen i bilden för vidare information. Klicka utanför bilden för att stänga. För löpande en dialog, mellan alla aktörer, kring hur uppdraget går för att säkerställa så att alla är överens om att de definierade förväntningarna är uppfyllda. Om en överenskommelse saknas använd möjligheten med den agila loopen och iterera vid behov. Behöver du en ”verktygspresentations” variant av artikeln klicka här! En konstruktiv arbetsstruktur för uppdragstaktik är Kanban. Klicka här för inspiration! Mycket nöje! -------------------------------------- Appendix Uppdragsbeskrivning En uppdragsbeskrivning är en instruktion som tydligt definierar och förklarar syftet, avsikten, förhoppningen, omfattningen och kraven för ett specifikt uppdrag eller projekt. Den används för att kommunicera förväntningarna mellan uppdragsgivaren och den som utför uppdraget. Nedan följer vanligtvis inkluderade komponenter i en uppdragsbeskrivning: Uppdragsöversikt: En kort introduktion som beskriver uppdragets syfte, mål och övergripande sammanhang. Det kan inkludera information om uppdragsgivaren och bakgrunden till uppdraget. Uppdragsförklaring: En detaljerad och specifik beskrivning av vad uppdraget innebär. Det kan inkludera information om de tjänster, produkter eller resultat som förväntas levereras. Uppdragsomfattning: En tydlig avgränsning av vad som ingår och vad som inte ingår i uppdraget. Detta inkluderar de aktiviteter, uppgifter och leveranser som förväntas utföras, samt eventuella begränsningar eller undantag. Tidsramar: Angivelse av start- och slutdatum för uppdraget, samt eventuella viktiga milstolpar eller delmoment. Det kan även inkludera information om önskad tidplan för olika faser eller aktiviteter. Krav: En specifikation av de krav och förväntningar som uppdragsgivaren har på resultatet eller leveransen. Det kan inkludera tekniska specifikationer, prestandakrav, kvalitetsstandarder, budgetrestriktioner eller andra relevanta krav. Resurser: En beskrivning av de resurser som står till förfogande för att genomföra uppdraget. Det kan omfatta personal, utrustning, verktyg, programvara eller andra nödvändiga resurser. Kommunikation och rapportering: Tydliga riktlinjer för hur kommunikationen mellan uppdragsgivaren och den som utför uppdraget ska ske. Det kan inkludera rutiner för rapportering, möten, frekvens av uppdateringar och kontaktpersoner. Bedömning av framsteg och avslutning: Angivelse av hur framstegen och resultatet kommer att utvärderas och bedömas. Det kan inkludera kriterier för godkännande eller avslutning av uppdraget, samt eventuella krav på dokumentation eller rapportering vid avslut. Det är viktigt att en uppdragsbeskrivning är tydlig, konkret och så detaljerad som möjligt för att undvika missförstånd och förväntningskrockar mellan parterna. Dessutom kan det vara fördelaktigt att inkludera eventuella juridiska eller kontraktuella villkor som är relevanta för uppdraget.