Dispositioner och Potentialer

Dispositioner har sitt ursprung i våra gener. Dessa kan utvecklas genom vårt interagerande med omgivningen. Man kan säga att vi har disposition FÖR något exempelvis att kunna tänka logiskt i dåtid, nutid och framtid. Man kan också säga vad vi inte har dispositioner för exempelvis kunna flyga likt en fågel. Med andra ord styr våra gener vad vi är kapabla att kunna utföra. Här är naturen lite orättvis. När vi börjar gräva ner oss i genfrågan upptäcker vi att alla individer inte har samma dispositioner för att kunna prestera på samma nivå - alla kan inte spela fotboll som Zlatan även om viljan finns där. Det har vi helt enkelt inte disposition för. Är som att spela kort. Vi tilldelas och sitter på olika bra kort i händerna. Gäller att vi lär oss spela dem vi fått på bästa sätt. Potentialer handlar om alla de aktiviteter vi har utvecklat goda förutsättningar för att kunna utföra. Man brukar uttrycka vi har potentialer TILL något. Studenten har potentialer till att bli en bra lärare.

Kunskaper, färdigheter och Attityder

Kunskaper, färdigheter och attityder (inställning till något (SAOL) är det vi traditionellt lär oss inom utbildningsystemet dvs fakta och förmågor att kunna utföra vissa saker exempelvis skriva, läsa och räkna. Detta är grunden/basen i all kunskapsutveckling men i ett modern samhälle räcker det inte som enda kompetenselement, vi behöver fler.

Helhetsorientering

Vår förmåga att bilda holistiska perspektiv som vårt agerande utgår från gällande: • Det kognitiva (kunskap och förståelse) • Det emotionella (känslor, motivation, attityder, värderingar etc.) • Det sociala (samspel, samarbete, samproduktion och kommunikation)

Strukturell förståelse

Handlar om den inre karta vi har skapat oss och som vi orienterar oss efter när vi navigerar i vår omvärld. Kartan bygger på de kunskaper, insikter och erfarenheter vi skaffat oss. Viktigt att påpeka att den strukturella förståelsens kvalitet bygger på hur väl individen kombinerat sin teoretiska skolning med praktisk erfarenhet som hen processat via sina reflektioner så att hen har utvecklat en personlig föreställning om hur vår omvärld hänger ihop.

Självständighet, självinsikt och självförtroende

Förmågan att kunna arbeta självständigt bygger på att individen har en god insikt om sina styrkor och svagheter, sitt sätt att agera och en tillit till sin egen kompetens.

Socialitet och samarbetsförmåga

Handlar om att ändamålsenligt kunna agera tillsammans med andra i målinriktade handlingar. Att man kan ingå i olika sociala sammanhang bygd på ömsesidighet, vilket innebär att man måste ha en förmåga till perspektivskifte: kunna betrakta frågan ur någon annans perspektiv där du själv blir objekt och den andre subjekt.

En personlig profil Handlar om din förmåga att hantera dig själv. Dina karaktärsdrag helt enkelt. Denna fråga är mycket komplex men väldigt avgörande när man talar om kompetens. En bra utgångspunkt är att förhålla sig till "The big five". I psykologiguiden står följande: De fem faktorerna (här med tillägg av motpoler): • neuroticism (eng: neuroticism): benägenhet för ångest, depressiva reaktioner, ilsken fientlighet, impulshandlingar, sårbarhet och stresskänslighet - känslomässig stabilitet (eng: emotional stability): trygghet, acceptans, tillit, behärskning  • extraversion (eng: extraversion): sällskaplighet, självsäkerhet, värme i relationer till andra, spänningssökande, positiva känslor - introversion (eng: introversion): slutenhet, inåtvändhet, skygghet, intresse för det teoretiska och abstrakta  • öppenhet (eng: openness to experience): intresse och mottaglighet för fantiserande, konstupplevelser, känslonyanser, aktiviteter av olika slag, nya idéer och nya värderingar - ointresse för nymodigheter och nya upplevelser (eng: not open to experience):konservatism, konventionellt tänkande, rigiditet • vänlighet, sympatiskhet (eng: agreeableness): inriktning på rättframhet, tillit till och förtroende för andra, hjälpsamhet, samarbetsvilja, medkänsla - avvisande hållning (eng: antagonism) misstänksamhet, irritation riktad mot andra, cynism, brist på samarbetsvilja  • samvetsgrannhet (eng: conscientiousness): noggrannhet, prestationsvilja, självdisciplin, ordningsamhet, plikttrohet, förtänksamhet - lättsamhet (eng: undirectedness, unreliability, carelessness): benägenhet för slarv, chanstagning, lättja, likgiltighet.

Bedömningar och beslutsfattande

Handlar om din förmåga att identifiera, "avkoda" och bedöma vad som är relevant data och information kopplat till en viss situation så att du vet och förstår vad det handlar om och vad du kan göra i just det läget. Helt enkelt läsa av vad som är på gång och besluta vad som blir ett adekvat handlande.

Kreativitet och Lateralt tänkande

Handlar om din förmåga att tänka i nya banor. Din förmåga att handskas med saker på ett annat sätt än vad du brukar göra. Denna förmåga är viktig när du ställs inför okända och oförutsedda problem och situationer. Är nära kopplat med din förändringskompetens. Ett annat begrepp som förklarar kreativitet är det som myntades av de Bono nämligen "Lateralt tänkande" som på Wikipedia definieras som: " Lateralt tänkande handlar mycket om att hitta nya infallsvinklar på ett problem. Jämfört med traditionell problemlösning läggs därför mer tid på att fundera på olika sätt att betrakta problemet innan man ger sig in i själva arbetet med att hitta lösningar. Lateralt tänkande är motsatsen till vertikalt tänkande. Poängen med det laterala tänkande är att hitta många lösningar eller synsätt medan det vertikala tänkandets syfte är att finna den bästa lösningen. Förhållandet mellan lateralt och vertikalt tänkande är alltså komplementärt, båda behövs t.ex. i en problemlösningsprocess".

Kombinationsförmåga

Kombinationsförmågan hänger intimt ihop med kreativitet och fantasi. Handlar om vår förmåga att sätta samman olika aspekter och faktorer med varandra så att nya bildas. Detta gör att nya möjligheter skapas.

Flexibilitet

Handlar om vår förmåga till omställning: att vi har en beredskap att ändra vårt tänkande och vårt beteende i takt med att vår kontext förändras. Blir en viktig kompetens i en föränderlig värd: att vi ser och kan nyttja de möjligheter som dyker upp trots att det inte stämmer överens med vad vi just nu är vana vid och känner oss bekväma med.

Intuition

Vi förmåga till "direktuppfattning/ingivelse". Definieras på Wikipedia som "Intuition är förmågan att bilda en omedelbar uppfattning eller göra en omedelbar bedömning med medvetande utan att ha tillgång till alla fakta, och ställs ofta i motsats till att resonera och förstå logiskt". Är en mycket viktig förmåga för att snabbt hunna hantera situationer både privat som i tjänsten. En förmåga som våra datorer inte i dagsläget kan matcha oss i och därmed inte bistå oss med.

Empati

Handla om vår inlevelseförmåga och vår förmåga till perspektivskifte. Att kunna läsa av andra människors känslor och förstå hur de ser på världen. En mycket viktig förmåga i takt med att vi producerar alltmer arbete i samarbete med andra.

Kritiskt perspektiv

Vår förmåga att kunna betvivla, avvisa och motstå faktorer vi kommer i kontakt med. Att vi medvetet kan bedöma och ta ställning till frågor som medför att vi både kan bekräfta och förkasta teorier, idéer lösningar etc.

Motståndspotential

Vår förmåga att kunna leverera motstånd. Kunna säga NEJ när vi inte håller med om någonting. Detta är svårt och kan innebära att man blir impopulär i gruppen. Att man ensam hamnar i ena hörnet, vilket är en av de svåraste sakerna en människa kan hamna i, att stå ensam. Motståndspotential är en viktig kompetens för grupper och individet att ha med anledning av att det lyfter olika perspektiv till ytan och bidrar till en mer sammansatt och heltäckande bild av en situation.

GRIT

Vår förmåga att trots motgångar hålla fast vid våra mål. Att vi klarar av att kämpa vidare i motgångar då situationen inte känns så rolig men målet att lyckas med aktiviteten driver oss vidare.

Fantasi

Är i detta sammanhanget din föreställningsförmåga, vilken har stor betydelse när du tex ska lösa ett problem du tidigare inte löst. Illeris definierar föreställningsförmåga som "den bildliga, emotionella eller kognitiva förmågan att föreställa sig att något kan vara annorlunda än det är" och "…mentalt kunna överskrida de existerande villkoren i olika sammanhang - föreställa sig att tingen kan vara annorlunda och försöka finna vägar i riktning mot väsentliga förändringar och nyskapelser". Fantasi blir därmed ett viktigt element i ett snabbt föränderligt samhälle som är fylld av oförutsedda händelser som löpande måste hanteras av var och en.

Bedömningar och beslutsfattande

Bias och brus är två viktiga faktorer som påverkar våra bedömningar och beslut på olika sätt. Bias, eller snedvridning, innebär systematiska och omedvetna förvrängningar i hur vi tänker, tolkar information och fattar beslut. Dessa förvrängningar kan baseras på tidigare erfarenheter, kulturella influenser, fördomar eller andra faktorer. Bias kan leda till att vi behandlar vissa människor eller idéer på ett orättvist sätt, utan att vara medvetna om det. Att vara medveten om och hantera bias är viktigt för att uppnå mer objektiva och rättvisa bedömningar och beslut. Brus är, enligt Daniel Kahnemans forskning slumpmässiga och oönskade variationer i bedömningar och beslut som inte beror på den faktiska informationen eller situationen. Det kan uppstå när olika personer bedömer samma situation och ger olika resultat på grund av faktorer som humör, trötthet eller andra slumpmässiga påverkningar. Brus kan också uppstå när en person gör olika bedömningar vid olika tillfällen, även om situationen är densamma. Kahneman och hans kollegor betonar att brus är en källa till inkonsekvens och felaktigheter i beslutsfattande. För att hantera brus är det viktigt att använda tydliga och objektiva bedömningskriterier, samt att implementera rutiner och processer som minimerar risken för slumpmässiga variationer. Detta kan hjälpa till att öka beslutsfattandets pålitlighet och kvalitet. Både bias och brus kan tillsammans eller var för sig påverka vår förmåga att fatta välgrundade och objektiva beslut. Genom att vara medveten om dessa faktorer och aktivt arbeta för att minska deras påverkan kan vi förbättra kvaliteten på våra bedömningar och beslut. Det kräver en öppenhet för att ifrågasätta våra egna tankemönster, en strävan efter att samla in ren och relevant information samt förmågan att analysera situationer på ett balanserat sätt.

Handlingsförmåga: Att omsätta Ord till Handling

Handlingsförmåga är ett mångfacetterat begrepp som syftar till en individs förmåga att utföra olika handlingar och aktiviteter i det dagliga livet. Inom en arbetsrelaterad kontext innebär det förmågan att konkret omsätta ord till handlingar; att förverkliga intentionerna i formulerade planer genom praktiskt genomförande. Detta omfattar både fysiska och kognitiva aspekter av att agera och samspela med omvärlden. Handlingsförmåga är en kärnkomponent i människans funktionskapacitet och självständighet, och den utgör en avgörande faktor för hur framgångsrikt en individ kan hantera en mängd olika uppgifter, uppdrag och praktiska situationer. Denna förmåga är långt ifrån statisk; den är dynamisk och kan utvecklas genom träning och erfarenhet. Handlingsförmågan påverkas av en rad olika faktorer och kan variera över tid. Ålder, hälsotillstånd, utbildningsnivå, miljö och livssituation är exempel på variabler som kan påverka hur väl en individ kan handla och agera i olika sammanhang. Det är också värt att notera att tillfälliga hinder, såsom kortvariga sjukdomsperioder eller perioder av ökad stress, kan temporärt påverka en persons förmåga att agera på det sätt de normalt skulle. För att främja och stärka handlingsförmågan är det viktigt att fokusera på individens utveckling och träning. Detta kan inkludera att stärka både de fysiska och kognitiva aspekterna av handlingsförmågan genom övning och utmaning. Genom att skapa en stöttande och inkluderande miljö kan individer uppmuntras att ta initiativ och utveckla sin förmåga att effektivt översätta tankar och planer till konkreta handlingar. Sammanfattningsvis är handlingsförmåga en dynamisk och central aspekt av människors liv. Det handlar om att inte bara tänka, utan också agera på ett sätt som är meningsfullt och framstegsrikt. Genom att förstå och stärka denna förmåga kan vi öka vår förmåga att navigera framgångsrikt genom olika situationer och uppnå våra mål.