Inom var och en av oss finns en inre bedömare som konstant bedömer och gör bedömningar (slutsatser). Därför är det särskilt viktigt att reflektera över dessa aspekter om du innehar en position som chef eller ledare. Som bedömare är vår roll att analysera och bedöma vår omvärld med utgångspunkt i våra observationer. Men hur går vi egentligen till väga när vi iakttar och tolkar vår omvärld för att nå fram till våra slutgiltiga bedömningar (slutsatser)? Det är viktigt att reflektera över denna process för de slutsatser vi drar bör sedan leda till ett beslut med tillhörande handling, exempelvis när vi överväger att vidta åtgärder eller fatta beslut om en specifik aktion. Viktigt att också påpeka är att när beslutet väl är fattat, är det vår plikt att se till att åtgärden faktiskt genomförs. Denna process är komplex och innefattar många viktiga överväganden att tänka på och vara medveten om. Två centrala frågeställningar som vi bör ställa oss i denna process är: Hur vet du vad du vet? Det är viktigt att medvetet reflektera över vilka källor och vilken information som ligger till grund för ens slutsatser. Är dina observationer baserade på tillförlitliga data och fakta, eller är de påverkade av förutfattade meningar och fördomar? Genom att vara medvetna om vad du baserar dina observationer och ditt vetande på kan du förbättra kvaliteten på dina bedömningar och beslut. Glöm ej bort att i din process hantera både dina bias och ditt brus. Hur vet du vad du inte vet? Att vara medveten om sina egna begränsningar är lika viktigt som att förstå det man redan vet. Det är inte alltid möjligt att ha fullständig information om en situation eller ett problem. Att vara ödmjuk nog att erkänna vad man inte vet och söka ytterligare kunskap eller råd när det behövs kan vara avgörande för att fatta kloka beslut och undvika att göra felaktiga antaganden. Genom att ställa sig dessa två frågor och aktivt reflektera över dem kan bedömare och beslutsfattare förbättra sin förmåga att göra välgrundade bedömningar och fatta beslut som är i linje med verkligheten och de faktiska behoven som måste bemötas. Detta är särskilt viktigt i en ständigt föränderlig värld som kräver att vi är flexibla och öppna för att anpassa vårt tänkande och våra handlingar till den aktuella verkligheten.

Väl bedömt och beslutat!

Du hittar fler verktyg som kan inspirera dig och bidra till att utveckla din bedömarkompetens via nedan länk: https://www.reflektion.one/verktygsladan/ki/ki.htm Läs även artikeln ”bedömning och beslutskompetens” som du når genom att klicka här!

Chefens viktigaste förmåga. Att bedöma, besluta och handla. Oavsett vilken verksamhet chefer befinner sig i, är en central uppgift att bedöma, fatta beslut och handla/agera. Detta innebär att bedöma det nuvarande läget, förstå var vi befinner oss i dagsläget, bestämma vart vi vill befinna oss i framtiden och identifiera vilka åtgärder som kan leda oss dit. När dessa aspekter är klara krävs det att ett beslut fattas om den bästa lösningen. Därefter måste detta beslut omsättas i praktisk handling. Ovanstående process kan appliceras på allt från att stärka en verksamhets konkurrenskraft till att optimera undervisningen så att eleverna uppnår de bästa möjliga resultaten. Bedömning, beslutsfattande och handling sker i alla verksamheter och branscher. När en bedömning görs är det viktigt att vara medveten om och skilja på nedan sorters bedömningar: Prediktiv bedömning : är en bedömning du gör för att förutse och bedöma något som ska ske framåt i tiden. Exempelvis hur bra på att attrahera studenter kommer den nya skolan att bli? Eller hur väl kommer den nya lösningen att slå? Hur bra kommer den nya varan att sälja? Värderingsgrundad bedömning : är en bedömning du gör för att värdera något. Exempelvis för att bedöma hur väl dina underställda chefer har presterat i år. Kan även handla om att värdera och göra ett val mellan olika alternativ. Exempelvis vilken av kandidaterna ska erbjudas jobbet? Eller vilken av de framtagna och möjliga strategierna ska följas för att stävja en uppkommen pandemi? Att som chef vara medveten om hur själva bedömningsprocessen går till och vilka faktorer som påverkar den är av största vikt. En viktigt variabel i denna process är nämligen du själv. Det är ditt eget intellekt du använder som mätinstrument i bedömningsprocessen och då måste du vara medveten om hur detta mätinstrument fungerar och vad som styr den. Två faktorer du särskilt måste uppmärksamma i denna process är bias och brus. Här önskar jag referera till Daniel Kahnemans forskning. Daniel Kahneman, nobelpristagare i ekonomi och framstående psykolog inom området beslutsfattande och beteendeekonomi, har utforskat koncepten bias och brus i beslutsprocesser. Bias : En bias är en systematisk avvikelse från sanningen eller verkligheten i bedömningar. Med andra ord är det en förutbestämd lutning eller förvrängning i hur beslut fattas eller hur information tolkas. Biases kan vara både medvetna och omedvetna och kan leda till felaktiga eller suboptimala beslut. Kahneman och hans kollegor har identifierat en mängd olika kognitiva snedvridningar (cognitive biases) som kan påverka människors beslutsfattande, exempelvis "överdriven tilltro" (overconfidence), "tillgänglighetsheuristik" (availability heuristic) och "ankareffekten" (anchoring). Brus : Medan bias hänvisar till systematiska fel, representerar brus den slumpmässiga variabiliteten i bedömningar. Det handlar om de varierande slutsatserna som dras när olika individer bedömer samma situation, eller när samma individ bedömer en situation vid olika tidpunkter och kommer fram till olika bedömningar. Denna brist på konsekvens kan ses som brus eftersom den introducerar oförutsägbarhet och ojämnhet i beslutsprocessen. Brus kan vara problematiskt eftersom det leder till inkonsekvens i beslut, vilket kan vara orättvist och ineffektivt. För att illustrera detta med ett exempel: Om olika domare ger mycket varierande straff för samma brott beroende på externa faktorer som är irrelevanta för fallet (till exempel domarens humör den dagen), så skulle detta vara ett exempel på brus. Det betyder att besluten inte enbart baseras på den relevanta informationen (som brottets allvarlighetsgrad), utan också på irrelevanta, slumpmässiga faktorer. Både bias och brus kan ha en negativ inverkan på beslutsfattande i många sammanhang: i medicinska diagnoser, i juridiska domar, i ekonomiska beslut, i individuell lönesättning, i betygsättning, i beslut om anställning av personal, i beslut om strategi etc. För att förbättra kvaliteten på våra beslut föreslår Daniel Kahneman att vi bör sträva efter att minska både bias och brus genom att använda beslutsfattande protokoll, standardiserade bedömningsverktyg, och genom att främja metakognitiv medvetenhet om dessa problem. För att öka din metakognitiva medvetenhet om hela bedömningsprocessen kan illustrationen nedan bidra genom att vara din ”påminnare” om hur hela processen kan skissas upp. Denna kan användas i din praktiska vardag för att bidra till att du bedömer, beslutar och handlar medvetet och inte lämnar saken åt slumpmässiga faktorer.