Reflektion
2024 © Ögonblicks reflektion
2024-01-21

UPPDRAGSLEDARENS KOMPETENSOMRÅDEN

14 områden att behärska kompetens inom
En uppdragsledare behöver en bred uppsättning av kompetenser och förmågor för att framgångsrikt kunna leda ett uppdrag ett självständigt sätt. Här följer en sammanfattning av 14 viktiga kompetensområden som är avgörande för en uppdragsledare. Innan ett uppdrag fördelas, måste uppdragsgivaren säkerställa att den person som övervägs för uppdraget besitter den nödvändiga kompetensen. Det är inte ansvarsfullt att som uppdragsgivare tilldela ett uppdrag till någon som saknar de nödvändiga kompetensförutsättningarna för att kunna utföra det. Därför är det viktigt att inkludera följande kompetenser i planeringsprocessen när man bestämmer vem som ska få uppdraget 1. Ledarskap och teamhantering : Att uppdragsleda är komplext. Det innebär att kunna motivera, engagera, klargöra, leda, både sig själv och ett team, hantera konflikter och främja ett positivt arbetsklimat. Uppdragsledaren bör besitta en allsidig kompetens som att framgångsrikt kunna planera, organisera, leda och ha kontroll över uppdrag från start till mål. Det innefattar att kunna definiera uppdragets mål och riktlinjer, planera och koordinera aktiviteter, samt leda och motivera ett team för att uppnå dessa mål. En person med god uppdragsledarförmåga är skicklig att organisera resurser (såsom personal, tid och budget), hantera kommunikation mellan olika intressenter, och säkerställa att uppdraget genomförs inom givna tidsramar och kvalitetsstandarder. Denna förmåga kräver också anpassningsförmåga och problemlösningskompetens för att kunna hantera oväntade utmaningar och förändringar som kan uppstå under uppdragets gång. 2. Kommunikationsförmåga : En uppdragsledare måste vara en utmärkt kommunikatör. Detta innebär att kunna förmedla idéer, uppdragsinnehåll, möjligheter och hinder klart och tydligt till alla intressenter, samt att kunna lyssna och svara feedback och oro. Uppdragsledaren måste med andra ord ha kompetens i att kunna överföra och ta emot information ett klart och effektivt sätt. Det innebär att kunna uttrycka sina tankar och idéer tydligt, både muntligt och skriftligt, samt att vara en bra lyssnare. Bra kommunikationsförmåga innefattar även förmågan att anpassa sitt budskap efter olika målgrupper, att vara medveten om och använda icke-verbala kommunikationssignaler, och att kunna hantera och förstå feedback. Effektiv kommunikation är avgörande för att bygga relationer, förhandla, lösa konflikter och samarbeta framgångsrikt i såväl professionella som personliga sammanhang. 3. Organisatoriska färdigheter : Uppdragsledaren behöver ha en förmåga att vara välorganiserad för att kunna hantera flera uppgifter, deadlines och ansvarsområden samtidigt. Hen behöver ha kompetens i att planera, strukturera och hantera olika uppgifter och resurser ett effektfullt och självständigt sätt. Det innefattar att skapa tydliga planer och tidsramar, prioritera arbetsuppgifter, hålla ordning dokumentation och information, samt se till att uppdragets olika delar samverkar smidigt. En välorganiserad uppdragsledare är också ofta bra att förutse potentiella problem och hantera dem innan de uppstår, samt att hålla alla inblandade parter uppdaterade om uppdragets framsteg. 4. Problemlösningsförmåga : Att kunna identifiera, analysera och formulera problem snabbt och hitta mångsida, effektfulla lösningar olika typer av problem är avgörande i uppdragsledning. Det innebär att kunna förstå problemets natur, bryta ner det i hanterbara delar, och använda logiskt tänkande, kreativitet och kritisk analys för att utveckla och genomföra effektiva lösningar. Denna förmåga kräver ofta en kombination av analytiskt tänkande, för att systematiskt närma sig problemet, och kreativt tänkande, för att komma innovativa eller oortodoxa lösningar. Problemlösningsförmåga är avgörande i många sammanhang, från vardagliga situationer till komplexa professionella utmaningar. Viktigt i detta sammanhang är att tillse att alla berörda intressenter har en samsyn kring problemformuleringen och val av lösning. 5. Innovationsförmåga : Innovationsförmåga är förmågan att utveckla nya idéer, lösningar, produkter, tjänster eller metoder och att framgångsrikt implementera dem ett sätt som skapar värde. Det handlar om att vara kreativ, tänka utanför boxen, och att kunna identifiera och exploatera nya möjligheter. Denna förmåga innefattar både teknisk kreativitet och förmågan att genomföra dessa idéer i praktiken. Det är en viktig faktor för både individuell och organisatorisk tillväxt och framgång, särskilt i en snabbt föränderlig och konkurrensutsatt värld. 6. Riskhanteringsförmåga : Riskhanteringsförmåga är förmågan att identifiera, bedöma och hantera potentiella risker i olika situationer eller projekt. Det innebär att kunna förutse, uppskatta och minska negativa effekter av oväntade händelser eller osäkerheter. Denna förmåga omfattar att identifiera potentiella risker, analysera deras sannolikhet och potentiella påverkan, och utveckla strategier för att minska eller hantera dessa risker effektivt. Det kan också innebära att man tar välgrundade beslut om vilka risker som är acceptabla och vilka som bör undvikas. Riskhantering är avgörande i många områden, såsom finans, projektledning, säkerhet och folkhälsa, för att säkerställa stabilitet och undvika oväntade negativa utfall. 7. Tidsstyrning : Tidsstyrningsförmåga är förmågan att effektivt planera och organisera hur man använder sin tid för att maximera produktiviteten och effektiviteten. Det innebär att kunna prioritera uppgifter, sätta realistiska mål och tidsfrister, och undvika tidskrävande distraktioner. Denna förmåga omfattar också att vara disciplinerad och ha en god självkontroll för att följa uppsatta planer och scheman. Effektiv tidsstyrning leder till bättre arbetsprestationer, mindre stress, och kan bidra till en mer balanserad livsstil. Det är en värdefull färdighet i både professionella och personliga sammanhang. Effektiv hantering av både egen och teamets tid är nödvändigt för att uppfylla uppdragets deadlines med de resurser som finns tillhanda. Av vikt är att inom given tidsram och med tilldelade resurser uppnå den kvalitet på leveransen som uppdragsgivaren förväntar sig. 8. Teknisk kompetens : Uppdragsledaren måste kunna navigera i den tekniska plattform inom vilken framdriften av uppdraget sker. Samarbete och dokumentation sker numer alltid i någon form av teknisk plattform. Att snabbt och självständig lära sig ny teknik är därför en viktig förmåga. 9. Beslutsfattande : Beteenden som att analysera, bedöma, besluta och till handling är av största vikt det gäller att driva ett uppdrag framåt. Därför behöver en uppdragsledare vara beslutskompetent och fatta välgrundade och effektfulla beslut ett konstruktivt sätt. Det innebär att kunna samla in och analysera relevant information, överväga olika alternativ och deras potentiella konsekvenser, och sedan välja den bästa möjliga handlingsvägen. En god beslutsförmåga kräver också att man är medveten om sina egna fördomar (bias) och begränsningar, kan hantera osäkerhet och risk, och är beredd att ta ansvar för konsekvenserna av sina beslut. Denna förmåga är viktig i många aspekter av livet, från dagliga val till större, mer komplexa beslut inom professionella, akademiska eller personliga områden. En person med stark beslutsförmåga är ofta beslutsam, självsäker och kapabel att hantera både kort- och långsiktiga konsekvenser av sina handlingar, vilket är en nödvändig kompetens för att hålla ett uppdrag på rätt spår. 10. Budgetkompetens : Att förstå och hantera uppdragets budget och resurstilldelning är centralt för att säkerställa att uppdraget är ekonomiskt hållbart. Det innebär att uppdragsledaren måste kunna planera och hantera ekonomiska och personella resurser ett sätt som balanserar inkomster och utgifter i syfte att uppnå specifika mål. Den som har budgetkompetens är skicklig att prognostisera resursbehov och allokera dessa ett klokt sätt. Detta kräver förståelse för ekonomiska principer, uppmärksamhet detaljer, och förmågan att göra realistiska bedömningar. Budgetkompetens är viktig både i personliga finanser, för att hantera hushållens ekonomi, och i professionella sammanhang, där det är avgörande för organisatorisk hälsa och framgång. En god hantering av budgeten innebär också att kunna anpassa sig till förändrade omständigheter och effektivt hantera eventuella ekonomiska utmaningar. 11. Flexibilitet och anpassningsförmåga : Förmågan att anpassa sig till förändrade omständigheter och krav är viktigt i en dynamisk uppdragsomgivning. Inneha en förmåga av agilitet i sitt utförande är nödvändigt för att kunna hantera det oförutsedda. Förmågan att snabbt och effektivt justera sig efter förändrade omständigheter, behov eller miljöer är av största vikt för en modern uppdragsledare. Det innebär att hen måste vara öppen för nya idéer, metoder och sätt att tänka, samt att kunna hantera oväntade situationer eller utmaningar utan att förlora fokus eller effektivitet. Flexibilitet handlar om att vara villig att ändra planer eller strategier när det behövs, medan anpassningsförmåga innebär att kunna trivas och prestera under förändrade eller nya förhållanden. Denna förmåga är särskilt viktig i en snabbt föränderlig värld, där teknologiska framsteg och globala händelser ständigt förändrar våra arbets- och livsmiljöer. En person som är flexibel och anpassningsbar kan lättare hantera stress, arbeta effektivt i olika team och situationer, och är ofta mer framgångsrik i både personliga och professionella sammanhang. 12. Intressentledarskap : Att effektivt hantera och kommunicera med alla intressenter, från teammedlemmar till högre ledning och externa parter, är en central förmåga för en uppdragsledare. Detta innebär att uppdragsledaren måste ha en förmåga i att effektivt kunna identifiera, engagera och hantera olika intressenter i ett uppdrag. Det medför att uppdragsledaren måste kunna förstå och balansera de olika behoven, förväntningarna och målen hos olika grupper eller individer som påverkas av eller har inflytande över ett uppdrag eller en verksamhet. En person med god intressentledarskapsförmåga är skicklig att bygga och underhålla relationer, kommunicera tydligt och öppet, och framgångsrikt förhandla och lösa konflikter. Detta kräver en djup förståelse för de olika intressenternas perspektiv samt förmågan att skapa och upprätthålla förtroende. Effektivt intressentledarskap är avgörande för att säkerställa uppdragets framgång, minimera risker och maximera samarbete och stöd från alla berörda parter. 13. Kvalitetssäkring : Att säkerställa att uppdragets leverabler uppfyller de förväntade kvalitetsstandarderna kräver en god kvalitetssäkringsförmåga. Detta medför att uppdragsledaren måste ha en hög kompetens och förmåga gällande att kontinuerligt upprätthålla och förbättra kvaliteten produkter, tjänster eller processer inom en verksamhet eller organisation. Det innebär att kunna etablera kvalitetsstandarder, genomföra regelbundna kvalitetskontroller, och identifiera områden för förbättringar. En person med god kvalitetsäkringsförmåga är skicklig att analysera data för att utvärdera prestanda, identifiera och åtgärda brister, och förebygga fel. Detta kräver en noggrann uppmärksamhet detaljer, ett systematiskt tillvägagångssätt, och en stark förståelse för de specifika kraven och förväntningarna i den aktuella miljön. Kvalitetssäkring är avgörande för att upprätthålla brukar- och intressenttillfredsställelse, minska kostnader och resursförbrukning genom att förebygga fel, och upprätthålla ett starkt varumärke och rykte i samhället. 14. Dokumenteringsförmåga : Dokumenteringsförmåga avser förmågan att noggrant och systematiskt samla in, registrera, lagra, organisera och återge information. Detta innebär att kunna skapa och underhålla dokumentation, oavsett om det är skriftliga rapporter, digitala poster, databaser, audiovisuella medier eller andra former av information. En bra dokumenteringsförmåga innebär att man är detaljorienterad, organiserad och kan presentera information ett klart och begripligt sätt samt att använda lämpliga verktyg och tekniker för att säkra och bevara informationen över tid. Det är också viktigt att kunna anpassa dokumentationen till olika mottagare och behov. Denna färdighet är avgörande och särskilt viktig i professionella sammanhang såsom utbildning, forskning, utveckling, juridik, och hälsovård, där exakthet och tillförlitlighet i informationssamling och -redovisning är kritisk.
-------------------------------------------------------
*Kompetens: Förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter för att uppnå avsedda resultat (Definitioner enligt SIS-standard SS-624070-2017).
Reflektion
2024 ©
2024-01-21

UPPDRAGSLEDARENS KOMPETENSOMRÅDEN

14 områden att behärska kompetens inom
En uppdragsledare behöver en bred uppsättning av kompetenser och förmågor för att framgångsrikt kunna leda ett uppdrag ett självständigt sätt. Här följer en sammanfattning av 14 viktiga kompetensområden som är avgörande för en uppdragsledare. Innan ett uppdrag fördelas, måste uppdragsgivaren säkerställa att den person som övervägs för uppdraget besitter den nödvändiga kompetensen. Det är inte ansvarsfullt att som uppdragsgivare tilldela ett uppdrag till någon som saknar de nödvändiga kompetensförutsättningarna för att kunna utföra det. Därför är det viktigt att inkludera följande kompetenser i planeringsprocessen när man bestämmer vem som ska få uppdraget 1. Ledarskap och teamhantering : Att uppdragsleda är komplext. Det innebär att kunna motivera, engagera, klargöra, leda, både sig själv och ett team, hantera konflikter och främja ett positivt arbetsklimat. Uppdragsledaren bör besitta en allsidig kompetens som att framgångsrikt kunna planera, organisera, leda och ha kontroll över uppdrag från start till mål. Det innefattar att kunna definiera uppdragets mål och riktlinjer, planera och koordinera aktiviteter, samt leda och motivera ett team för att uppnå dessa mål. En person med god uppdragsledarförmåga är skicklig att organisera resurser (såsom personal, tid och budget), hantera kommunikation mellan olika intressenter, och säkerställa att uppdraget genomförs inom givna tidsramar och kvalitetsstandarder. Denna förmåga kräver också anpassningsförmåga och problemlösningskompetens för att kunna hantera oväntade utmaningar och förändringar som kan uppstå under uppdragets gång. 2. Kommunikationsförmåga : En uppdragsledare måste vara en utmärkt kommunikatör. Detta innebär att kunna förmedla idéer, uppdragsinnehåll, möjligheter och hinder klart och tydligt till alla intressenter, samt att kunna lyssna och svara feedback och oro. Uppdragsledaren måste med andra ord ha kompetens i att kunna överföra och ta emot information ett klart och effektivt sätt. Det innebär att kunna uttrycka sina tankar och idéer tydligt, både muntligt och skriftligt, samt att vara en bra lyssnare. Bra kommunikationsförmåga innefattar även förmågan att anpassa sitt budskap efter olika målgrupper, att vara medveten om och använda icke-verbala kommunikationssignaler, och att kunna hantera och förstå feedback. Effektiv kommunikation är avgörande för att bygga relationer, förhandla, lösa konflikter och samarbeta framgångsrikt i såväl professionella som personliga sammanhang. 3. Organisatoriska färdigheter : Uppdragsledaren behöver ha en förmåga att vara välorganiserad för att kunna hantera flera uppgifter, deadlines och ansvarsområden samtidigt. Hen behöver ha kompetens i att planera, strukturera och hantera olika uppgifter och resurser ett effektfullt och självständigt sätt. Det innefattar att skapa tydliga planer och tidsramar, prioritera arbetsuppgifter, hålla ordning dokumentation och information, samt se till att uppdragets olika delar samverkar smidigt. En välorganiserad uppdragsledare är också ofta bra att förutse potentiella problem och hantera dem innan de uppstår, samt att hålla alla inblandade parter uppdaterade om uppdragets framsteg. 4. Problemlösningsförmåga : Att kunna identifiera, analysera och formulera problem snabbt och hitta mångsida, effektfulla lösningar olika typer av problem är avgörande i uppdragsledning. Det innebär att kunna förstå problemets natur, bryta ner det i hanterbara delar, och använda logiskt tänkande, kreativitet och kritisk analys för att utveckla och genomföra effektiva lösningar. Denna förmåga kräver ofta en kombination av analytiskt tänkande, för att systematiskt närma sig problemet, och kreativt tänkande, för att komma innovativa eller oortodoxa lösningar. Problemlösningsförmåga är avgörande i många sammanhang, från vardagliga situationer till komplexa professionella utmaningar. Viktigt i detta sammanhang är att tillse att alla berörda intressenter har en samsyn kring problemformuleringen och val av lösning. 5. Innovationsförmåga : Innovationsförmåga är förmågan att utveckla nya idéer, lösningar, produkter, tjänster eller metoder och att framgångsrikt implementera dem ett sätt som skapar värde. Det handlar om att vara kreativ, tänka utanför boxen, och att kunna identifiera och exploatera nya möjligheter. Denna förmåga innefattar både teknisk kreativitet och förmågan att genomföra dessa idéer i praktiken. Det är en viktig faktor för både individuell och organisatorisk tillväxt och framgång, särskilt i en snabbt föränderlig och konkurrensutsatt värld. 6. Riskhanteringsförmåga : Riskhanteringsförmåga är förmågan att identifiera, bedöma och hantera potentiella risker i olika situationer eller projekt. Det innebär att kunna förutse, uppskatta och minska negativa effekter av oväntade händelser eller osäkerheter. Denna förmåga omfattar att identifiera potentiella risker, analysera deras sannolikhet och potentiella påverkan, och utveckla strategier för att minska eller hantera dessa risker effektivt. Det kan också innebära att man tar välgrundade beslut om vilka risker som är acceptabla och vilka som bör undvikas. Riskhantering är avgörande i många områden, såsom finans, projektledning, säkerhet och folkhälsa, för att säkerställa stabilitet och undvika oväntade negativa utfall. 7. Tidsstyrning : Tidsstyrningsförmåga är förmågan att effektivt planera och organisera hur man använder sin tid för att maximera produktiviteten och effektiviteten. Det innebär att kunna prioritera uppgifter, sätta realistiska mål och tidsfrister, och undvika tidskrävande distraktioner. Denna förmåga omfattar också att vara disciplinerad och ha en god självkontroll för att följa uppsatta planer och scheman. Effektiv tidsstyrning leder till bättre arbetsprestationer, mindre stress, och kan bidra till en mer balanserad livsstil. Det är en värdefull färdighet i både professionella och personliga sammanhang. Effektiv hantering av både egen och teamets tid är nödvändigt för att uppfylla uppdragets deadlines med de resurser som finns tillhanda. Av vikt är att inom given tidsram och med tilldelade resurser uppnå den kvalitet leveransen som uppdragsgivaren förväntar sig. 8. Teknisk kompetens : Uppdragsledaren måste kunna navigera i den tekniska plattform inom vilken framdriften av uppdraget sker. Samarbete och dokumentation sker numer alltid i någon form av teknisk plattform. Att snabbt och självständig lära sig ny teknik är därför en viktig förmåga. 9. Beslutsfattande : Beteenden som att analysera, bedöma, besluta och till handling är av största vikt det gäller att driva ett uppdrag framåt. Därför behöver en uppdragsledare vara beslutskompetent och fatta välgrundade och effektfulla beslut ett konstruktivt sätt. Det innebär att kunna samla in och analysera relevant information, överväga olika alternativ och deras potentiella konsekvenser, och sedan välja den bästa möjliga handlingsvägen. En god beslutsförmåga kräver också att man är medveten om sina egna fördomar (bias) och begränsningar, kan hantera osäkerhet och risk, och är beredd att ta ansvar för konsekvenserna av sina beslut. Denna förmåga är viktig i många aspekter av livet, från dagliga val till större, mer komplexa beslut inom professionella, akademiska eller personliga områden. En person med stark beslutsförmåga är ofta beslutsam, självsäker och kapabel att hantera både kort- och långsiktiga konsekvenser av sina handlingar, vilket är en nödvändig kompetens för att hålla ett uppdrag rätt spår. 10. Budgetkompetens : Att förstå och hantera uppdragets budget och resurstilldelning är centralt för att säkerställa att uppdraget är ekonomiskt hållbart. Det innebär att uppdragsledaren måste kunna planera och hantera ekonomiska och personella resurser ett sätt som balanserar inkomster och utgifter i syfte att uppnå specifika mål. Den som har budgetkompetens är skicklig att prognostisera resursbehov och allokera dessa ett klokt sätt. Detta kräver förståelse för ekonomiska principer, uppmärksamhet detaljer, och förmågan att göra realistiska bedömningar. Budgetkompetens är viktig både i personliga finanser, för att hantera hushållens ekonomi, och i professionella sammanhang, där det är avgörande för organisatorisk hälsa och framgång. En god hantering av budgeten innebär också att kunna anpassa sig till förändrade omständigheter och effektivt hantera eventuella ekonomiska utmaningar. 11. Flexibilitet och anpassningsförmåga : Förmågan att anpassa sig till förändrade omständigheter och krav är viktigt i en dynamisk uppdragsomgivning. Inneha en förmåga av agilitet i sitt utförande är nödvändigt för att kunna hantera det oförutsedda. Förmågan att snabbt och effektivt justera sig efter förändrade omständigheter, behov eller miljöer är av största vikt för en modern uppdragsledare. Det innebär att hen måste vara öppen för nya idéer, metoder och sätt att tänka, samt att kunna hantera oväntade situationer eller utmaningar utan att förlora fokus eller effektivitet. Flexibilitet handlar om att vara villig att ändra planer eller strategier när det behövs, medan anpassningsförmåga innebär att kunna trivas och prestera under förändrade eller nya förhållanden. Denna förmåga är särskilt viktig i en snabbt föränderlig värld, där teknologiska framsteg och globala händelser ständigt förändrar våra arbets- och livsmiljöer. En person som är flexibel och anpassningsbar kan lättare hantera stress, arbeta effektivt i olika team och situationer, och är ofta mer framgångsrik i både personliga och professionella sammanhang. 12. Intressentledarskap : Att effektivt hantera och kommunicera med alla intressenter, från teammedlemmar till högre ledning och externa parter, är en central förmåga för en uppdragsledare. Detta innebär att uppdragsledaren måste ha en förmåga i att effektivt kunna identifiera, engagera och hantera olika intressenter i ett uppdrag. Det medför att uppdragsledaren måste kunna förstå och balansera de olika behoven, förväntningarna och målen hos olika grupper eller individer som påverkas av eller har inflytande över ett uppdrag eller en verksamhet. En person med god intressentledarskapsförmåga är skicklig att bygga och underhålla relationer, kommunicera tydligt och öppet, och framgångsrikt förhandla och lösa konflikter. Detta kräver en djup förståelse för de olika intressenternas perspektiv samt förmågan att skapa och upprätthålla förtroende. Effektivt intressentledarskap är avgörande för att säkerställa uppdragets framgång, minimera risker och maximera samarbete och stöd från alla berörda parter. 13. Kvalitetssäkring : Att säkerställa att uppdragets leverabler uppfyller de förväntade kvalitetsstandarderna kräver en god kvalitetssäkringsförmåga. Detta medför att uppdragsledaren måste ha en hög kompetens och förmåga gällande att kontinuerligt upprätthålla och förbättra kvaliteten produkter, tjänster eller processer inom en verksamhet eller organisation. Det innebär att kunna etablera kvalitetsstandarder, genomföra regelbundna kvalitetskontroller, och identifiera områden för förbättringar. En person med god kvalitetsäkringsförmåga är skicklig att analysera data för att utvärdera prestanda, identifiera och åtgärda brister, och förebygga fel. Detta kräver en noggrann uppmärksamhet detaljer, ett systematiskt tillvägagångssätt, och en stark förståelse för de specifika kraven och förväntningarna i den aktuella miljön. Kvalitetssäkring är avgörande för att upprätthålla brukar- och intressenttillfredsställelse, minska kostnader och resursförbrukning genom att förebygga fel, och upprätthålla ett starkt varumärke och rykte i samhället. 14. Dokumenteringsförmåga : Dokumenteringsförmåga avser förmågan att noggrant och systematiskt samla in, registrera, lagra, organisera och återge information. Detta innebär att kunna skapa och underhålla dokumentation, oavsett om det är skriftliga rapporter, digitala poster, databaser, audiovisuella medier eller andra former av information. En bra dokumenteringsförmåga innebär att man är detaljorienterad, organiserad och kan presentera information ett klart och begripligt sätt samt att använda lämpliga verktyg och tekniker för att säkra och bevara informationen över tid. Det är också viktigt att kunna anpassa dokumentationen till olika mottagare och behov. Denna färdighet är avgörande och särskilt viktig i professionella sammanhang såsom utbildning, forskning, utveckling, juridik, och hälsovård, där exakthet och tillförlitlighet i informationssamling och -redovisning är kritisk.
-------------------------------------------------------
*Kompetens: Förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter för att uppnå avsedda resultat (Definitioner enligt SIS-standard SS-624070-2017).