Just nu är kanske Försvarshögskolans kompetensprogram, Utvecklande Ledarskap (UL), en av de mest populära och erkända ledarskapsutbildningarna i Sverige. Oavsett vilken typ av kompetensutvecklingsinsats man väljer är det viktigt att noggrant definiera de önskade effekterna redan innan insatsen påbörjas. En grundläggande och viktig princip är att insatsen alltid bör följas upp systematiskt och utvärderas för att säkerställa att de avsedda resultaten har uppnåtts. Den komplexa frågan är dock hur man konkret kan mäta, märka och verifiera att dessa önskade effekter verkligen har realiserats. När man söker svar på frågan bör man ta hänsyn till forskningsresultat som visar att en betydande andel, uppemot 70 procent, av kunskaper och färdigheter som förvärvas under kompetensutvecklingsinsatser riskerar att gå förlorade om de inte aktivt följs upp och integreras i arbetssituationen genom strukturerade insatser för transfer och stöd (Baldwin & Ford, 1988; Brinkerhoff & Apking, 2001). Enligt Brinkerhoff (2006) lyckas endast mellan 15 och 30 procent av deltagarna i traditionella utbildningar omsätta ny kunskap effektivt på egen hand. Därför är det avgörande att kompetensutvecklingsinsatser utformas med tydliga strategier för implementering , kontinuerlig uppföljning och kollektivt organisatoriskt lärande , vilket säkerställer att nya kunskaper blir integrerade och skapar hållbara resultat. Det är också viktigt att vara medveten om att etablerad forskning från bland annat Försvarshögskolan tydligt påvisar att insatser som främjar professionell utveckling hos ledare och medarbetare även har en positiv påverkan på hela organisationens effektivitet och resultat. När medarbetare utvecklas professionellt stärker det inte bara den enskilde individens kompetens, utan även arbetsgruppens samarbete och hela verksamhetens prestationsförmåga. Utifrån dessa forskningsinsikter blir det uppenbart att systematisk uppföljning av kompetensutvecklingsinsatser är avgörande för långsiktig framgång. Syftet med en strukturerad uppföljning är att skapa en tydlig och realistisk bild av vilka konkreta effekter som kompetensutvecklingsinsatsen faktiskt har haft, samt att förstå på vilket sätt nya kunskaper och färdigheter har påverkat verksamheten och dess mål. När kompetensutvecklingsinsatser följs upp är det viktigt att detta sker metodiskt och strukturerat med hjälp av ett tydligt definierat utvärderingsupplägg. Ett sådant upplägg bör designas redan i planeringsfasen av insatsen och inkludera alla relevanta dimensioner som kan bidra till en fullständig bild av insatsens resultat och värde. En rekommenderad och effektiv modell är Guskeys (2024) forskningsbaserade ramverk för utvärdering av professionellt lärande. Ramverket omfattar fem tydligt definierade nivåer kopplade till en utbildningsverksamhet, men som här nedan transfererats i syfte att kunna appliceras på alla former av verksamheter: 1. Deltagarnas initiala reaktioner på insatsen (upplevt värde och relevans). 2. Deltagarnas förvärv av nya kunskaper och färdigheter. 3. Organisationens stöd och resurser för att möjliggöra användning av nya kunskaper. 4. Deltagarnas faktiska tillämpning av nya kunskaper och färdigheter i praktiken. 5. Konkreta resultat och effekter för organisationens leveranser. Även om samtliga fem nivåer är avgörande för att skapa en holistisk bild av kompetensutvecklingens värde, visar erfarenheten att många organisationer endast fokuserar på nivå ett, exempelvis genom enklare utvärderingar via digitala verktyg såsom Menti. De fyra resterande nivåerna glöms ofta bort, vilket kan förklara de slutsatser som Baldwin & Ford samt Brinkerhoff & Apking lyfter fram, där insatser inte når önskad effekt på grund av exempelvis bristande uppföljning och stödstrukturer. Guskeys ramverk (2024) – Fem nivåer för utvärdering av professionellt lärande Enligt Guskey bör kompetensutvecklingsinsatser utvärderas på flera nivåer för att ge en komplett bild av insatsens effekter. Nivåerna som bör följas upp är som sagt fem stycken enligt nedan: 1: Deltagarnas reaktioner Hur uppfattade deltagarna insatsen? Här samlas data om hur deltagarna upplevde insatsen: Var innehållet meningsfullt, relevant och användbart? • Var innehållet relevant och meningsfullt? • Upplevdes formatet och metoderna som användbara och engagerande? • Vilka förbättringsområden identifierades av deltagarna? 2: Deltagarnas lärande och kompetensutveckling Vilka nya kunskaper och färdigheter tillägnade sig deltagarna? Denna nivå syftar till att kartlägga, utvärdera och bedöma vad deltagarna faktiskt lärt sig under utbildningen och hur väl de uppnått lärandemålen. • Vilka specifika kunskaper eller färdigheter har utvecklats? • Hur har deltagarnas insikt, förståelse och attityder påverkats? • Kan deltagarna redogöra för hur lärandet kan användas i praktiken? 3: Organisatoriska förutsättningar och stöd Vilket stöd gav organisationen för att möjliggöra implementering och tillämpning av de nya kunskaperna och färdigheterna? Här fokuseras på att utvärdera hur ledningens engagemang, organisatoriska resurser, kultur och strukturer stöttat eller hindrat deltagarna att omsätta sitt lärande i praktiken. • Fanns tydlig ledning, struktur och resurser för att omsätta nya insikter i praktiken? • Var organisationskulturen gynnsam för förändring och utveckling? • Identifierades och åtgärdades organisatoriska hinder? 4: Tillämpning i praktiken Hur och i vilken omfattning tillämpar deltagarna nya kunskaper och färdigheter i det dagliga arbetet? Denna nivå undersöker och analyserar hur deltagarna konkret använder sina nya färdigheter och kunskaper i sin dagliga yrkesutövning. • Kan deltagarna ge exempel på förändringar i sitt arbete eller arbetssätt? • Upplever deltagarna att de använder sin nya kompetens regelbundet? • Finns det konkreta bevis (mätbart eller märkbart) på tillämpning av lärandet? 5: Effekter och resultat för verksamheten Vilka konkreta effekter har kompetensutvecklingen haft på verksamhetens resultat och mål? Den slutliga nivån är den yttersta indikatorn för framgång. Den bedömer effekten av utbildningen eller insatsen för organisationen som helhet, dess verksamhetsmål, dess prestationer såsom ökad produktivitet, förbättrad kvalitet, ökat medarbetarengagemang, ökad kundnöjdhet eller andra relevanta verksamhetsmål. • Har insatsen bidragit till förbättrade verksamhetsresultat (ekonomi, kvalitet, effektivitet)? • Hur har insatsen påverkat medarbetarnas trivsel, engagemang, drivkrafter och produktivitet? • Vilka konkreta och mätbara eller märkbara effekter kan kopplas till insatsen? Detta generella ramverk kan anpassas och appliceras för att utvärdera kompetens- och verksamhetsutvecklingsinsatser i alla typer av organisationer, från utbildningsinstitutioner till företag, offentlig förvaltning och ideella verksamheter. Ledarverktyg: Utvärderingsmatris för kompetens- och verksamhetsutveckling Nedan matris med exempelfrågor hjälper dig som ledare att planera, genomföra och dokumentera utvärderingen tydligt och konsekvent. Varje nivå har tydliga frågor och konkreta metoder som fångar upp olika värden av insatsen på just den nivån.

Checklista för dig som ledare för att använda verktyget effektivt • Anpassa frågorna i matrisen till din verksamhets behov och mål. • Informera medarbetarna tidigt om syftet och upplägget av utvärderingen. • Avsätt tid för systematisk uppföljning och samtal. • Dokumentera löpande resultat och reflektioner. • Återkoppla utvärderingsresultaten tydligt till medarbetarna och ledningen. • Använd resultaten för kontinuerlig förbättring och framtida insatser. Detta konkreta ledarverktyg hjälper dig att systematiskt genomföra och dokumentera utvärderingen, vilket säkerställer tydlighet, konsekvens och användbarhet av resultaten i det fortsatta utvecklingsarbetet. Väl kompetensutvecklat

"I have not failed. I've just found 10 000 ways that won't work" (Thomas Edison)

Appendix Tillämpa modellen i praktiken – exempel från utbildningssektorn Att praktiskt använda Guskeys ramverk är ett kraftfullt verktyg för att förbättra lärarnas professionella utveckling och därmed också stärka elevernas lärande. Nedan beskrivs tydliga steg för hur modellen kan implementeras effektivt i skolans verksamhet: 1: Planera och genomföra professionell utveckling • Identifiera tydliga mål: Börja med att fastställa vilka specifika resultat ni vill uppnå med utvecklingsinsatsen. Är målet exempelvis att öka lärarnas kompetens kring formativ bedömning, klassrumsledning eller digitala verktyg? • Välj relevanta metoder: Planera och välj aktiviteter som är engagerande, interaktiva och anpassade till lärarnas aktuella behov. Exempel på detta kan vara workshops, föreläsningar, kollegial handledning eller praktiska övningar i klassrumssituationer. • Förankra hos skolledningen: Se till att skolledningen aktivt stödjer och förstår betydelsen av satsningen för att säkerställa organisatoriskt stöd under hela processen. 2: Samla in data på varje nivå enligt Guskeys fem nivåer: Guskeys ramverk omfattar fem nivåer av utvärdering och datainsamling, vilket ger ett omfattande underlag för att förstå insatsens effekt. 1. Deltagarnas reaktioner: Använd korta enkäter, feedbackformulär eller snabbintervjuer direkt efter varje aktivitet för att fånga lärarnas direkta reaktioner och upplevelser. Detta visar initial lyhördhet och uppskattning. 2. Deltagarnas lärande och kompetensutveckling: Mät förändringar i lärarnas kunskaper, färdigheter och förståelse genom exempelvis självskattningar, ”före- och eftertester” eller reflekterande dagboksanteckningar. 3. Organisatoriska förutsättningar och stöd: Utvärdera hur väl organisationen stödjer implementeringen av ny kunskap. Genomför intervjuer med skolledare, analysera policyer och strategiska dokument, samt observera stödjande strukturer, såsom tillgång till resurser, mentorskap eller kollegial handledning. 4. Tillämpning i praktiken: Använd metoder som klassrumsobservationer, kollegial granskning, professionella samtal och självrapporter för att bedöma om och hur lärarna faktiskt tillämpar det de lärt sig i sin undervisning. 5. Elevers läranderesultat: Utvärdera effekten på elevernas resultat genom analyser av provresultat, uppgifter, elevintervjuer eller portfoliobedömningar. Det är viktigt att använda flera former av evidens för att skapa en heltäckande bild av effekten på elevernas lärande. 3: Reflektera och justera insatsen • Kritisk reflektion: Använd insamlad data för att regelbundet reflektera över insatsens styrkor och utvecklingsområden tillsammans med lärare och skolledning. • Lär av processen: Gör kontinuerliga justeringar baserat på dessa reflektioner för att maximera effekten av professionell utveckling och säkerställa relevans över tid. 4: Skapa en hållbar kultur för kontinuerligt lärande • Främja kollegial samverkan: Uppmuntra och skapa strukturer för kollegialt lärande, där lärarna regelbundet träffas för att dela erfarenheter, framgångar och utmaningar samt för att diskutera forskning och evidensbaserad praxis. • Utveckla ett tillåtande klimat: Bygg en kultur där misstag och lärande går hand i hand, där nyfikenhet och utvecklingsvilja premieras, och där lärarna känner sig trygga att våga testa nya arbetssätt. • Ledningens roll: Se till att skolledningen tydligt visar vikten av kontinuerlig utveckling genom att prioritera tid, resurser och erkännande för lärarnas insatser och framsteg. Genom att systematiskt följa dessa steg säkerställer ni att professionell utveckling blir en strategiskt viktig och långsiktigt hållbar del av skolans kultur. Resultatet blir bättre undervisning, ökad kompetens hos lärarna och i förlängningen förbättrade resultat för eleverna.