I våra verksamheter idag för vi många olika samtal, formella som informella. Vi för spontant samtal om verksamheten i fikarummet som i systematiserande medarbetarsamtal. I en verksamhet anno 2022, där det primärt är ”människan” som skapar organisationens resultat och inte ”maskinen”, är det därför extra viktigt att reflektera kring samtalets betydelse för verksamheten och dess resultat. En relevant fråga är därför: • Hur ser innehållet i dagens arbetsplatssamtal egentligen ut och vilken output ger det för både individer som organisation? Vi kan även fundera på hur mycket tid vi lägger på olika former av samtal, oordnade samtal som metodiskt strukturerade samtal samt vad de olika samtalsformerna bidrar med. Motiverar investerad tid på samtalet det värde det skapar? Det är frågan! Det vi med säkerhet kan säga är att alla samtal har en form och ett innehåll oavsett om vi är medvetna om det eller ej. Det finns alltid där. Samtalsinnehållet initieras också alltid av någon (kan vara olika parter) och blir styrande för både det som sker i nuet som det som kommer ut av samtalet, dvs samtalets output. Samtalets output kan påverka både individ som verksamhet positivt eller negativt. Möjligt är också att det inte har någon påverkan alls. I en verksamhet som är beroende av människor och mänsklig interaktion för att överhuvudtaget fungera är det extra viktigt att vara medveten om samtalets betydelse för den output organisationen i stort levererar. Det är betydelsefullt att vara medveten om hur form och innehåll hänger samman och hur detta påverkar kvalitén på både det som görs som det som skapas, på en mikro- som makronivå. Vi kan alla hjälpas åt i sökandet av svar på ovan beskrivna. Därefter kan vi dela med oss av våra erfarenheter och sprida lärandet. Vi kan tillsammans samproducera kunskap på detta område! För min del har jag ett tag försökt att ägna mig åt att observera mig själv i de samtal jag för. Under denna process har jag konstaterat att det ger bäst kunskap om samtal då samtalet filmas och därefter analyseras av alla inblandade parter. Fördelen med att filma är att kameran registrerar ett händelseförlopp rakt upp och ner utan att det först passerar ett värderande filter. När en människa däremot observerar och registrerar ett samtal sker alltid registreringen genom personens värderingsfilter (personens kunskaper, erfarenheter, förståelse och värderingar dvs det personliga livsmanuskriptet) även om hen strävar efter fullständig objektivitet. Dock ska man ta med sig att filma ett samtal även kan påverka hur personerna agerar genom att de känner sig hämmade av kamerans närvaro. Min erfarenhet säger mig dock att efter en bit in i samtalet glöms det bort att telefonen filmar det som sker och en naturlig interaktion uppstår. Viken metod man använder för att observera samtalets innehåll och form är av sekundär betydelse. Det viktiga är att det görs och att observationen efterföljs av en reflektion som skapar kunskap och insikt om sitt eget och den andra partens beteende med tillhörande effekt. Att vaska fram en kunskap och insikt om samtalets form och innehåll är extra viktigt om du är ledare med formellt ansvar för en verksamhet anno 2022. Ur mitt perspektiv ingår detta nämligen i ett modernt professionellt ledarskap. Detta är en del i ledarprofessionen helt enkelt. Speciellt om man säger sig leda med tillitsstyrning. Portalen för ett tillitsbaserat ledarskap kan nämligen enligt min bedömning illustreras med Charlotta Lundgrens formulering vilken lyder: ” Som chef inom en tillitsbaserad organisation blir en av dina främsta funktioner att genom ditt ledarskap möjliggöra andra människors utveckling. En central uppgift är därför att skapa tillfällen där dina enskilda medarbetare får syn på sig själva, sitt eget agerande och vad det bidrar till ” Metodiskt strukturerade samtal kan vara ett möjligt verktyg för ledaren att uppnå ovan ambition med tillitsbaserat ledarskap. Men då måsta man ha god kännedom och kompetens i konsten att föra samtal. Ur mitt perspektiv kan man utveckla sin kunskap och förståelse för hur samtal uppstår, löper, avslutas och skapar en effekt genom att analysera sina egna samtal utifrån nedan två illustrationer. Naturligtvis finns det många andra sätt att bli varse sin samtalsstils innehåll och form. Det viktiga är inte hur man kommer fram till det utan att man gör det. Varje ledare, i en verksamhet där människan är den faktor som alstrar resultatet, måste reflektera över sina egna beteenden i samtal som i andra situationer för att vara en professionell ledare enligt mig.

Bild 2 ovan illustrerar fyra möjliga samtalsstilar som dina samtal kan bestå av. Viktigt att påpeka att alla fyra stilar behövs och kan förekomma i ett och samma samtal (Marshall, C. och Sörgaard, N (2021). Det viktiga är att som ledare veta när den ena kontra den andra stilen ska användas. Helt enkelt välja rätt stil till varje unik situation. För att bli bra på stilval måste man först bilda sig en uppfattning om hur det egna samtalsmönstret vanligen ter sig. Genom att göra en personlig samtalsanalys utifrån ovan fyra samtalsstilar genereras kunskap om hur ditt personliga samtalsmönster ser ut. Utifrån denna insikt kan du sedan förädla din egen samtalskompetens. Genom att observera sig själv skapas insikter kring hur man själv för samtal och vad dessa samtal bidrar till. För egen del har jag upptäckt att mitt samtalsmönster domineras av den delegerande stilen, vilken får en negativ påverkan på medarbetaren om hen är i en situation med behov av en styrande still från mig som ledare. Genom denna insikt har jag ökat mina möjligheter att korrigera mig själv när jag framöver hamnar i liknande situationer. Som alltid när du önskar förändra saker i din verksamhet måste du börja med dig själv. Så varför inte ta chansen och förändra din arbetsplats samtalsklimat efter ert behov genom att börja med att ställa dig frågan: • Hur ser min insikt ut kring de samtal jag själv leder och för?

För samtalsinspirerande input klicka här!