2021-03-18
KONSTEN ATT LEDA HUMANKAPITALET I EN 2000-TALS KONTEXT
Hur får vi varje medarbetare att prestera maximalt utifrån både verksamhetens som berörd personals behov?
J
ag
tycker
mig
se
att
fler
och
fler
verksamheter
blir
mer
och
mer
beroende
av
sin
personals
kompetens
för
att
kunna
leverera
väl
det
våra
brukare
och
intressenter
önskar
sig,
vilket
markant
skiljer
sig
från
verksamheter
grundande
i
1900-
talets
”maskinfokus”
som
den
outstanding
mest
avgörande
konkurrensfaktorn.
Idag
konkurrerar
vi
om
och
med
humankapitalet
(För
definition
se
längst
ned
på
sidan)
.
Människan
är
viktigare
än
maskinen
med
andra
ord
för
att
skapa
en
framgångsrik
verksamhet.
De
arbetsplatser
som
lyckas
attrahera,
vidareutveckla
och
behålla
kompetent
personal
är
de
som
på
lång
sikt
blir
mest
framgångsrika.
Jag
gör
bedömningen
att
relationen
chef-medarbetare
är
helt
avgörande
om
vi
ska
lyckas
leda
individer
i
en
2000-tals
kontext.
2000-tals
människan
har
helt
andra
behov
än
1900-tals
människan,
vilket
kräver
ett
helt
annat
ledarskap
för
att
få
till
en
lyckad
relation
och
arbetsprocess.
2000-talsmänniskan
önskar
få
ett
brett
handlingsutrymme
med
hög
grad
av
autonomi
i
leveransprocesserna
för
att
vilja
vara
på
en
specifik
arbetsplats.
Saknas
detta
autonoma
handlingsutrymme väljer man en annan arbetsplats som kan erbjuda just detta.
2000-talsmänniskan
har
behov
av
att
få
utlopp
för
sin
egen
drivkraft
att
prestera
och
verksamheter som lyckas svara an på detta kommer ha kö av människor som vill jobba där.
Ovanstående
resonemang
är
en
stor
utmaning
för
verksamheten
att
kalibrera
sitt
”styr
och
ledningssystem” mot. Hur styr och leder man ett ”gäng 2000-tals katter?”.
Ett
svar,
bland
många
andra,
skulle
kunna
vara
att
som
metod
använda
det
coachande
ledarskapet
baserad
på
tillitsstyrning
där
både
stöd
och
krav
lever
i
harmoni
med
varandra.
Som
coachande
ledare
ställer
du
både
krav
på
leverans
samt
ger
stöd
till
medarbetaren
att
avlämna
denna
leverans.
Kraven
är
att
säkerställa
en
leverans
av
det
intressenterna
har
behov
av,
och
stödet
möjliggör
för
medarbetaren
att
ständigt
förädla
sin
prestationskapacitet och sin prestationsnivå utifrån maximalt autonomt handlingsutrymme.
Krav och stöd i en harmonisk balans med andra ord.
Om
disharmoni
uppstå
kring
ovan,
om
balansen
bryts
kommer
det
att
skada
både
verksamhet
som
individ.
Verksamheten
i
form
av
bristande
leveranser,
för
individen
ett
tapp
i motivation och drivkraft.
För
att
ett
coachande
ledarskap
ska
bli
lyckad
måste
varje
ledare
hitta
sin
coachande
stil,
sin
strategi
och
taktik
kring
hur
man
coachar,
men
syftet
och
målet
med
det
coachande
ledarskapet måste ändock vara desamma nämligen:
Syfte
(för
att):
Tillse
så
att
verksamheten
levererar
det
värde
intressenterna
önskar
få
levererat (krav).
Målet
(genom
att):
Förädla
ständigt
varje
medarbetares
leveranskapacitet
samt
skapa
goda
förutsättningar och möjligheter för personligutveckling (stöd).
Val
av
coaching
strategier
och
coaching
är
stort.
Prova
dig
fram
genom
att
testa
–
följ
upp
–
utvärdera
och
dra
slutsatser
–
jämför
dina
slutsatser
med
forskning
och
andras
beprövade
erfarenheter -
besluta
om eventuellt ny metod –
testa
igen osv.
Jag
är
personligen
själv
i
en
testfas
och
jobbar
nu
aktivt
med
att
coacha
via
metoden
illustrerad i modellen nedan.
För vidare beskrivning
klicka här
. Innehåller en digitalt skrivbar pdf-fil för dokumentation.
Önskar du få lite inspiration kring coaching strategier
klicka här
.
Mycket nöje
-------------------------------------------------------------------------
Appendix
Definitioner
”Humankapital
är
människors
utbildning,
färdigheter,
talanger
samt
kompetenser,
även
hälsa
räknas
in
ibland.
Denna
term
är
vanlig
inom
kunskapsintensiva
områden,
där
det
är
angeläget
att
bibehålla,
eller
att
fortsätta
höja
humankapitalets
nivåer,
genom
undervisning
och
utbildning.
Ur
ett
nationalekonomiskt
perspektiv
börjar
humankapitalet
formas
under
den
formella
skolutbildningen,
och
fortsätter sedan genom livet, som ett livslångt lärande via arbetslivserfarenhet” (Wikipedia. 2021).
Arbetsmotivationens sammansättning
Ingen drivkraft
Yttre drivkraft
Inre drivkraft
(Kontrollerad motivation)
(Autonom motivation)
Från inre motstånd
Från andras respons
Från mening och arbetsglädje
Personen bidrar negativt eller
under sin förmåga
Personen bidrar positivt för att
undvika obehag eller för att få
belöning. Detta är kopplat till
våra yttre och inre “krav och
måsten” (yttre respektive
introjicerad motivation).
Personen bidrar positivt för att
resultatet känns meningsfullt och går i
harmoni med hens ideal och
värderingar (integrerad motivation)
och/eller för att arbetet i sig är lustfyllt
och intressant (inre motivation).
“Push motivation”
“Pull motivation”
För muspekaren över bilden för förstoring.
Källa: Bengt Savén, KTH, 2019. Söderfjäll, S. 2018
Om människan är den viktigaste resursen måste vi vårda och utveckla henne väl, men har vi
konstruktiva metoder för detta?
Vet vi hur vi ska tillse och stötta varje medarbetare så att hen presterar på en maximal nivå utifrån
rådande förutsättningar?
Var är du?
Vart ska
du?
Hur tar du
dig dit?
Hur vet du
när du är
framme?
Genomför
Justera
och
Korrigera
Följ upp
och
Studera
I
t
a
n
k
e
n
p
a
r
k
i
t
I
k
e
n
Arbetsmotivationens sammansättning
Ingen drivkraft
Yttre drivkraft
Inre drivkraft
(Kontrollerad motivation)
(Autonom motivation)
Från inre motstånd
Från andras respons
Från mening och arbetsglädje
Personen bidrar negativt eller
under sin förmåga
Personen bidrar positivt för att
undvika obehag eller för att få
belöning. Detta är kopplat till
våra yttre och inre “krav och
måsten” (yttre respektive
introjicerad motivation).
Personen bidrar positivt för att
resultatet känns meningsfullt och går i
harmoni med hens ideal och
värderingar (integrerad motivation)
och/eller för att arbetet i sig är lustfyllt
och intressant (inre motivation).
“Push motivation”
“Pull motivation”
Källa: Bengt Savén, KTH, 2019. Söderfjäll, S. 2018