roberto.citterio@outlook.com
Kontakt:
Reflektion En sida full av tankar, helt enkelt
Onsdagen den 10 januari - 2018 IMPROVING AND LEADING SCHOOLS FOR FUTURE ECONOMY AND SOCIETY Sitter på årets ICSEI-konferens i Singapore. Som tidigare år kommer jag hit med stora förväntningar på att få ta del av vilka frågor som världsforskningen processar just nu. Ser det som mycket värdeskapande för mig i min roll som anställd i Malmö stad att få lyfta blicken ut över världen och plocka hem kunskap och lärdomar in i vardagsarbetet på PI. Ser att jag kan betrakta min arbetsinsats i Malmö ur två perspektiv. Två metaforiska perspektiv, den ena kallad "Stenhuggarperspektivet", den andra "Brobyggarperspektivet". Med den först benämnda betraktar jag min roll och arbetsinsats som att "jag hugger stenar" kort och gått. Jag hugger dessutom stenar med hög kvalitet, men vad stenarna används till i ett större perspektiv tar jag ingen notis om. De är alla dock fyrkantiga och fina och jag är stolt över det perfekta resultatet varje gång. Översatt till verkligheten kan jag säga att jag driver kort och gått en utvecklingsavdelning som supporterar stadens skolor. Detta gör vi bra. PUNKT! Jag kan även betrakta mitt arbete som "Brobyggare". De "stenar jag hugger" bygger jag broar av som gör att människor kan förflytta sig och möta andra människor. Helt enkelt skapar jag förutsättningar för att relationer skapas och utvecklas. Översatt till min vardag kan jag betrakta min arbetsinsats som att jag bygger en hållbar samhällsutveckling, ett hållbart Malmö, ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Att det just nu råkar vara en skolutvecklingsavdelning jag driver är sekundärt. Kunde varit något annat. Min avsikt (mitt "varför gör jag detta") är "god samhällsutveckling". Ett "Brobyggarperspektiv"! Min tolkning av ICSEI:S tema i år är just satt ur ett "Brobyggarperspektiv". I professor Tan Oon Sengs välkomsttext står följande: "The theme for this year's conference is "Deepening School Change for Scaling: Principals, Pathways and Partnership". To meet the challenges of an ever-evolving economic and global landscape, educators and researchers need to work together to continually improve school, transform curriculum, assessment and pedagogy, and enhance the professional capital of teachers. We need to move beyond individual school improvement to improvement as a system; beyond educators leading within a school to leading nationally across schools; beyond individual teachers working on their own to learning communities with teachers as co-designers of engaging learning environments". Ett Brobyggarperspektiv! På en av föreläsningarna med temat "Improving and leading schools for the future economy and society" lyftes skolan och lärarnas betydelse för samhället och dess utveckling. Föreläsaren refererande till ett intressant citat, se bild nedan. Vad det hela handlar om är för att bygga hållbara framtida samhällen behöver vi kompetenta lärare som ges möjlighet att ständigt kompetensutveckla sig efter de behov samhället och medborgarna har. Vi behöver ständigt utveckla våra nationella och lokala skolsystem för att möta de utmaningar som just för stunden håller oss i ett järngrepp. Vi behöver med andra ord bli bra på att driva förbättringsarbete, både ur ett "Stenhuggar- som Brobyggarperspektiv". Dr Alicia Grunow lyfte just betydelsen av "Improve", av att veta hur man driver "improvement". Hon menar att det är just detta vi inte är så bra på. Hon ansåg att vi är bra på att beskriva problemet i statistik dvs åskådliggöra VAD problemet är. Exempelvis att pojkars skolresultat är sämre än flickors, att 40% av eleverna inte når minst E i matematik osv, men att veta HUR vi ska lösa det, och veta om de försök vi gjorde verkligen var lösningen är vi sämre på. Hon påstår att vi behöver "lära oss att förbättra" och att vi kan göra det genom att ta del av "improvement science". Jag är benägen att hålla med Grunow. Vi behöver medvetet träna oss i hur vi kan bedriva förbättringsarbete. Som ett stöd på vägen tror jag vi behöver en ledstång att hålla oss i. En sådan ledstång finner ni på länken nedan (förbättringstavlan). Verktygsladan - Förbattringstavlan: Grunow illustrerar processen på ett liknande sätt, se bilden här till höger. Ett annat sätt är, som professor Andy Hargreaves inledde konferensen med, ställa följande frågor till sig själv: • How are we doing? • How do we know? • How can we improve? • How can this benefit everyone? Genom att ständigt och strukturerat göra detta i vardagsarbetet kan vi förbättra vår egen kapacitet vad gäller förbättringsarbete. Om en skola och ett skolsystem inte är bättre än sina lärare bör vi som huvudmän bli bra på att skapa goda förutsättningar för lärarnas lärande. Då kan det vara motiverat att lyssna på hur lärarna beskriver sina behov samt själv gå ut och se hur verksamheten fungerar likt fotbollscoachen ser sina spelare spela match. Utifrån hur matchen spelats skapas sedan träningsmöjligheter för att förbättra det som behöver förbättras och vidareutveckla det som fungerar bra. Hur denna träningsform ska se ut bör funderas på. Enligt Dr Carol Campbells forskning är den mest effektiva formen för att få en påverkan på lärarpraktiken lärarstyrda workshops , se bilden här till höger. Så önskar vi skapa goda förutsättningar för våra elevers lärande måste vi skapa "träningsarenor" för våra lärare och rektorer så de bibehåller hög kompetens i att både driva undervisning som att utveckla den. Ger vi dem dessa förutsättningar kommer skolan få effekt på elevernas kompetens som i sin tur kan bistå till att eleverna kan få de jobb som de önskar och därmed säkra företagens kompetensbehov och arbetskraft vilket kommer skapa hållbara samhällen ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Skolans verksamhet bidrar därmed till en konstruktiv "Brobyggarkultur". "Well-being and Achievement" Ett intressant spår som lyftes i år är frågan om "well-being". Under de senaste åren har ett stort fokus i alla länder varit den output skolorna ger i form av betyg och "PISA"-resultat. Egentligen kan sägas att hela samhället varit fokuserad på leverans och resultat. Men kan det vara så att vi nu är på väg in i en ny "våg" som handlar om andra värden som exempelvis "well-being"? Blev mycket bra dialoger när professor Andy Hargreaves utmanade oss att ta ställning till fyra teoretiska perspektiv, som jag tycker alla som är verksamma i skolan bör reflektera kring.  1. Well-being leads to achievement  2. Achievement leads to well-being  3. Well-being is as important as achievement  4. Well-being is an achievement Hur tänker Du kring de fyra "teoretiska perspektiven" i din yrkesroll? Vilka effekter får ditt sätt att tänka kring dem för ditt sätt att agera, fatta beslut och välja väg/strategier? Dr Carol Campbells talade om att förändra hela utbildningen där hon satte "well-being" i kärnan. Frågan är, är vårt system redo att byta fokus från det betygsfokus vi har idag till att få en mer balanserad syn där well-being får en central betydelse? Vilka alternativa scenarios ser du är på väg? Efter en av dagens föreläsningar funderade jag på hur det kommer sig att vi har skolor som vi lämnat "left behind". Skolor som har dåliga resultat, dåliga lärmiljöer och som ger dåliga förutsättningar för eleverna att utvecklas konstruktivt. Hur har det blivit så? Världen är fylld av kunskap. Kunskap om skolutveckling, kunskap om hur vi lär, kunskap om relationer, kunskap om psykologi, kunskap om grupputveckling och kunskap om förbättringsarbete (listan kan göras lång) och trots det har vi skolor som är "left behind". Hur kan det komma sig? Vill avslutningsvis hänvisa till forskningen om framgångsrika "improvement strategies", se bilden nedan.  1. School Self-evaluation  2. Focus on instruction  3. Teachers collaboration  4. Parental engagement  5. Professional development  6. Engaging community  7. Improved physical facilities  8. Clear discipline and behaviour codes  9. Competing with other schools  10. Extra-curricular activities Det är väl bara att sätta igång och göra? Värdedriven skolutveckling En av de intressantaste aktiviteterna på ICSE-konferensen (som alltid) är skolbesöken. Då får man möjlighet att träffa människorna på "golvet", ledare, personal och elever. Jag får se och höra hur de resonerar om sin verksamhet och om sitt skolsystem. Vad lyfter de som viktigt? Hur tänker de kring utvecklingsfrågor? Vad lyfter de inte upp? Varför säger de som de säger? Eller varför talar de inte om vissa saker? Vad skiljer sig mellan hur de ser på lärar- och elevrollen i förhållande till mig? Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur de ser på livet i förhållande till mig? Varför är det så här? En hel del information jag kan fånga upp från dessa besök. Information som tillför massor och som jag kan lära mig mycket från. Fantastiskt givande! Jag kan inte mycket om Singapores regim. Hur de tänker kring att leda en nation in i framtiden. Jag vet inte mycket om hur människor tänker i en stat som Singapore. Vad jag vet är att när man saknar kunskap fyller man själv i sina "luckor" och skapar en imaginär verklighetsbild som är fylld av fördomar. Så var det för mig inför denna resa. När jag kom hit och sedan åker härifrån är min verklighetsbild förändrad. Är väl det man kan kalla lärande. Vad som är lite problematiskt är att tar jag egentligen med mig en korrekt bild hem. Har jag lyckats fånga "sanningen"? Tror inte det. Mina intryck är filtrerad via mitt eget raster; via mina egna värderingar och erfarenheter. Detta påverkar bilden jag tar med mig hem. Därför är det av största vikt att jag för en dialog med mina medresenärer. Vilka slutsatser har de gjort? Vilka bilder tar de med sig hem? Hur ser deras "sanningar ut" i relation till mina. Skiljer det sig om man är pedagog, lärare, ledare eller politiker vad man ser och funderar vidare på när man kommer hem? Tankarna är många! Student-centric - Values driven På ett besök i Chrest secondary school fick jag ta del av Singapores skolsystems utveckling från "Survival driven" till "Values driven". Intressant. Det var inte bara tomma ord utan all personal och ledning "levde" orden. Inte lätt att få en hel arbetsplats och alla medarbetare att "leva" värdeorden. Att allas förhållningssätt och beteende för det man önskar värderingsmässigt stå för på allvar får genomslagskraft. Men det kändes verkligen som de lyckats med det här. Jag blev imponerad. De pratade om sina lärares "tro/övertygelser" om vad som verkligen är möjligt att skapa. Inget var omöjligt. Gällde bara hitta rätt väg. Ledningen styrde med "värden"! Spännande! Övertygelsen mynnade även ut i ett antal strategier som gällde alla på skolan, ledare, personal och elever. Tillsammans skapade de skolans anda och själ, se bild längst ned. När man frågade någon på skolan om alla värden och strategier var tydliga för alla svarade de ja. De hade byggt in det i systemet och alla kände en stolthet kring det. Är det kanske något vi kan lära från "världens bästa skolsystem": att styra med mjuka värden? ? Klicka här! Singapore School visit Cresent Girls school 2018